Dags att fimpa


I sverige dör cirka 7 000 personer årligen av cigarett-rökning. Minst 500 av dessa dör av passiv rökning enligt världshälsoorganistionen (WHO).

 

I varje rökpuff från en brinnande cigarett finns partiklar, gaser och ånga som innehåller omkring 4 700 olika ämnen och kemiska föreningar. Ungefär fem procent av utsläppet är synlig rök.

 

 

Den långa listan över cigarettens kemiska produkter rymmer bl a nikotin, den beroendeframkallande drogen, kolmonoxid, vinylklorid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Där finns även giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel. Minst 50 av dessa substanser är cancerframkallande eller misstänks orsaka cancer.

• Var kommer alla kemikalierna ifrån? Omkring hälften av dem finns naturligt redan i de gröna tobaksbladen och andra skapas av de kemiska reaktioner som uppstår när cigaretten brinner. Flera 100 ämnen tillsätts också under tillverkningsprocessen.

Röken från cigaretten delas upp i huvudrök och sidorök. Vid varje bloss drar rökaren in huvudrök. Den rök som avges mellan blossen är sidorök.

Kemiska reaktioner vid hög temperatur
Sidoröken har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. Det beror på temperaturen i cigaretten och hur den fördelar sig. När rökaren blossar stiger temperaturen i cigarettänden till 900 grader - punktvis kan det vara 1 050 grader. Temperaturkurvan sjunker längs cigaretten till omkring 40 grader i den del som rökaren har i munnen. Längs den kurvan bildas tre skilda kemiska reaktionszoner som producerar olika ämnen vid förbränningen.

Mellan blossen, då sidoröken bildas, brinner cigaretten jämnare och vid en lägre temperatur. Då förändras åter de kemiska reaktionerna och utsläppen får därför en annan sammansättning med andra proportioner mellan olika ämnen. Mellan 55 och 70 procent av tobaken i cigaretten brinner upp mellan blossen.

Både huvudrök och sidorök har av forskarna delats upp i en gasfas och en partikelfas. Allt som kan fångas upp av ett mikroskopiskt finmaskigt filter räknas som partiklar. Metoden underlättar analyserna av innehållet i röken.

Några av ämnena i cigarettröken:

Kolmonoxid: En osynlig och luktfri gas. Vid höga koncentrationer blockeras de röda blodkropparna så att syret inte kan transporteras runt i kroppen. Långvarig exponering för kolmonoxiden i cigarettrök ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns 10-23 milligram kolmonoxid i huvudröken och upp till fem gånger mer i sidoröken. Kolmonoxid finns det gott om också i bilarnas avgaser.

Ammoniak: Ett frätande ämne som används i gödningsmedel och rengöringsmedel. Den ammoniak som finns i cigarettröken sticker och irriterar och kan förvärra sjukdomar i luftvägarna. Ammoniak förekommer 4-5 gånger mer i sidoröken.

Vätecyanid: Ett färglöst, mandelluktande gift som använts för att avrätta människor i gaskammare. Det finns mellan 400 och 500 mikrogram av gasen i röken från en cigarett. Även kortvarig exponering kan orsaka huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. Sidoröken innehåller mindre vätecyanid än huvudröken.

"Tjära": Gasmolnet från cigaretten innehåller en stor variation av förbrända lätthäftande partikelrester av både organiska och oorganiska ämnen.

Bly: En av tungmetallerna. Blyförgiftning kan orsaka födelsedefekter och inlärningssvårigheter hos barn. Forskning har visat att barn som har rökande föräldrar har mer bly i blodet än till och med barn som bor i närheten av smältverk för bly.

Andra metaller: Aluminium, zink, magnesium, kvicksilver, guld, kisel, silver, titan och koppar.

Några andra ämnen i röken som används för olika ändamål: aceton - för att ta bort nagellack, arsenik, gift, butan - bränsle i cigarettändare, kadmium - tungmetall som används i batterier, etanol, alkohol, formaldehyd, konserveringsmedel, hexamin, tändvätska, metan, sumpgas, metanol, raketbränsle, fenol - rengörings och desinfektionsmedel, nikotin, insektsgift, glykol, kylarvätska, toluen, lösningsmedel, vinylklorid - vid plasttillverkning.

Cancerframkallande (eller misstänkt) cancerframkallande 4-aminodifenyl och betanaftylamin: Två ämnen som är förbjudna i arbetsmiljöer i Sverige. Ingen kan ens få dispens för att använda dem i någon tillverkningsprocess. De är tillåtna endast när de produceras vid rökning.

Andra cancerogena ämnen är arsenik, bensen, benso-a-pyren, formaldehyd, hydrazin, kadmium, nickel, nitrosaminer, nitrosopyrolidin, polonium-210 och vinylklorid.

Nya ämnen tillförs: Under tillverkningsprocessen tillförs många ämnen. Fram till ett utskottsförhör om tobak i USA:s kongress 1994 var det en affärshemlighet vilka tillsatser som industrin använde. Under förhören berättade under ed direktörerna för de sju största amerikanska tobaksbolagen att 599 kemiska substanser kunde listas som tillsatser. Det handlar framför allt om att tillföra medel som förändrar smak och arom, men även om att extra nikotin tillsätts.

• Efter avslöjandena började i USA en strid om nikotintillsatserna. Den har lett till att the Food and Drug Administration, FDA, myndigheten som reglerar tillverkning och innehåll av livsmedel och läkemedel, med åberopande av en befintlig lag utfärdat bestämmelser som begränsar försäljningen av tobak till barn och ungdomar. Det skedde sedan FDA slagit fast att nikotinet i tobaken är en drog.


Varukorg  

Inga produkter

0,00 kr Frakt
0,00 kr Totalt

Gå till kassan